Race report Ironman 70.3 Jönköping

Var väldigt nervös dagarna innan, oproportionerligt nervös, och sov nästan ingenting vare sig natten till lördag för då skulle jag upp tidigt för att köra till Jönköping eller natten till stora dagen på söndag. Även svårt att äta ordentligt. Hade inte planerat någon särskild energistrategi men ett klart minus att generellt äta dåligt dagarna innan.

Kände till och med på morgonen att ”nä jag skiter i detta” så jobbigt upplevde jag det.

På väg till Jönköping händer det som inte får hända, övre fästet i cykelstället som håller fast cykeln tappar taget om cykeln så på motorvägen i minst 110/h hör jag en duns och cykeln syns inte i backspegeln längre. Panik!!! Ser att den ändå är kvar i stället men ligger nu ned. Varningsblinkers på, ut i vägren, stannar.

Cykeln hänger i de nedre fästena som tur är och vid snabb koll så verkar den klarat sig men med kolfiber kan det dölja sig sprickor.

Nere i Jönköping checkade jag in på hotellet, som har låst garage i källaren vilket var väldigt bra för cykeln, slapp släpa upp den på rummet före incheckning i transition area. Körde runt i garaget på cykeln och den verkar ok från tidigare fadäs, sån jäkla tur.

Sen var det iväg till Athletes village för registrering och lite shopping. På väg tillbaka stötte jag på några klubbkompisar så hängde och fikade en stund på lördagseftermiddagen, skönt att få lite tips av de mer rutinerade rävarna. Väldigt mycket Ironman rutin i gänget, av alla som är på plats i Jönköping har åtminstone tre stycken kvalificerat sig och genomfört Ironman VM på Hawaii.

Tillbaka på hotellet packades alla prylar om till påsar för incheckning, Blå Bike påse och röd Run påse, samt en vit för ombyte. Hade packat i egna påsar redan hemma så det var lätt att bara flytta över.

Promenad bort till transition area för upphängning av cykel och påsar. Klubben tillhör tri club så alla deltagare får nummer bredvid varandra så det blir lite naturligt häng vid cyklar och ombytesområdet, kul.

Efter en sömnlös natt och ångestperioden på sängkanten tävlingsmorgonen så var jag åter vid transition area, det är musik och en speaker drar upp den annars spända tysta stämningen. Kollade cykeln och ser att det sitter en sten i framdäcket, en vass sten. Kollar om det läcker men ser inte ut så, är ändå osäker. Stoppar i en 750ml flaska med vatten och två portioner Maurten i flaskstället, lite starkare blandning är rekommenderat. Sätter mig vid påsarna med klubbkompisarna som samlats och sätter på våtdräkt, spänd och nervös. Har varit väldigt törstig hela natten så ömsom dricker ömsom går på toaletten. Smörjer vader med vaselin för att underlätta vid T1.

Photo: ironmantrisweden

Vi promenerar tillsammans bort till starten där en annan speaker är igång och musik spelas även här. Efter lite mer toabestyr och köande hörs nationalsången och kanonen smäller av, loppet är igång.

Simning 🏊🏻‍♂️ 41:49

Har valt startgrupp med beräknad sim tid på 39-43minuter, det är näst sista och tänkte egentligen starta sist i den men känner att det spelar nog ingen roll. Vi slussas framåt, fyra och fyra hoppar i åt gången med några sekunder mellanrum, och rätt var det är står jag längs fram. Lite spänd men inte jättenervös i detta läget så springer ned för rampen och hoppar i. Kallare vatten än jag simmat i tidigare i år, 19 grader, men inte så farligt med våtdräkten på. Första fem tagen går bra men lyckas sedan ta en rejäl kallsup. Hostar och fräser ett tag efter det med några bröstsims tag men kommer sen in i en bra lunk. Det är tidvis trångt och det simmas lite snett och vint. Någon tar som ett kamratligt tag om axeln om mig i ett försök att ta ett simtag, lite obehagligt. Tar sen en ganska vid båge runt bojarna och slipper mycket av trängseln. Känns dock som jag tar en ordentlig omväg men skönt att simma ensam.

Simmar mest efter andra, lite svårt att se vart jag ska, särskilt på hemväg som jag inte kunnat reka så mycket innan.

Sista biten in blir det lite trångt igen men går helt ok och kommer fram till uppgången, vinglar uppför rampen. Tar av simglasögonen och springer den långa vägen till transition, väldiga långa vägen, barfota på kullersten 500-600m. Mycket folk som hejar och särskilt kul att bli påhejad av Karin, en tidigare kollega och chef som var på plats. Hon visste jag skulle tävla men hur hon kunde känna igen mig med våtdräkt och simmössan fortfarande på förstår jag inte men kul!

T1 10:24

Tar det lugnt i T1, har varit osäker på vädret då det har sett lite småkyligt ut i prognoserna så har lite extrakläder i påsen. Väljer dock att köra i bara tri-dräkten. Packar ned gels i backfickan och även några salta godisar. Ett toabesök och sen iväg till cykeln. Bara min cykel kvar, som väntat då jag startade simningen senare än de andra och simmar långsammare. Kollar snabbt däcken och de är fortfarande välpumpade, tur. Springer med cykelskorna på den korta biten till Cykel Ut.

Cykel 🚴‍♂️2:54:53

Cykelbanan i Jönköping är känd för att vara relativt sett ganska tuff, mycket backar och särskilt en stigning efter ca 8km som är drygt 110m på knappt en kilometer.

Har bestämt mig för att gå ut lugnt, särskilt i de första tuffa stigningarna och snitta 30km/h på hela rundan, håller mig till planen. Lätta växlar och cyklar ändå förbi en del men ungefär lika många som cyklar om mig.

Första vätskestationen typ 22km, fångar en vattenflaska i farten, det går bra tar några klunkar vatten, smakar äckligt. Trampar på några kilometer till och tar en klunk sportdryck med jämna mellanrum, den går ned lättare än jag trott för gillade inte smaken när jag testade första gången. Tar en gel, Maurten också, strax efter vätskestationen men ganska snart hugger det till i magen. Fundera på om det är Gel’en eller om det var dåligt vatten, smakade plastflaska. I efterhand så är det sannolikt gel’en annars borde fler klagat på magproblem, drack inte jättemycket vatten heller då det inte var så varmt. Apropå temperaturen så var det helt perfekt cykelväder, lite blåsigt på sina ställen och höll på att blåsa av vägen av en plötsligt kastvind när jag låg i tempoställning men lyckades parera. Snitthastigheten här är ca 24,5km/h, inte konstigt och enligt plan.

Cykelbanan är otroligt fin, solen skiner oftast över det kuperade landskapet med blandat öppna fält, många sjöar och områden med tätare skog. En bana som passar mig perfekt då jag är ganska lätt så uppförsbackarna går relativt enkelt och älskar att mata på tyngsta växlarna utför, dessutom får jag nytta av erfarenheten från Skålhamra. Kanske inte har så mycket muskler kvar från passen där men däremot med vad jag själv tycker är bra växlingsteknik, växlar i tid både upp och ned och håller överlag hög kadens. 87 i medel på denna bana då jag vilade benen i många långa nedförsbackar så oftast låg jag på 93-95 rpm. Ser många som växlar sent och trampar tungt, tänker att det måste slita på musklerna onödigt.

Photo: Sportograf.com

Kilometrarna passerar snabbt och problemfritt, magen fortsätter knipa men inte värre än att jag kan cykla relativt obehindrat. Tar ingen mer gel utan plockar en banan på vätskestationerna, dricker min sportdrycks blandning och lite vatten. Vid en av stationerna sker en krasch men det verkar gått ganska bra hindrar inte min framfart. Plötsligt har jag cyklat längre än mitt tidigare längsta långpass, ca 75km. Sitter bra i tempoställning, vet inte hur det ser ut men känns bra 😊. Klart att nacken och axlarna talar om att nu har du suttit såhär konstigt rätt länge men inte mer än så. Även om det nu känns lite i benen så är det fortfarande lätt. Kör om många både uppför och utför. Topphastigheten hamnar på nästan 60km/h, underbart 😍.

Photo: Sportograf.com

Börjar bli fler som stannat efter vägen, några av trötthet andra med tekniska problem, ser en som kämpar med punktering.

Sista biten in till stan är det mycket utför, vilar benen en del men kul att trampa på också 😊. Sista milen så är man inne i stan igen och farten går ned, snitthastigheten som har legat på en bit över mål sjunker lite men har sedan ca 40km legat över planerat snitt så det ser bra ut.

Sista biten in till T2 kör jag om Ingrid, en klubbkompis och vi hejar glatt.

T2 4:51

Rullar in till T2 skuttar av cykeln och gårspringer stilrent med lite cykeltrötta muskler och cykelskor till cykel upphängningen.

Hämtar röd löp påse och byter om, lättare i T2 än i T1, tar ett toabesök och sen ger jag mig ut på löpningen.

Löpning 🏃🏻‍♂️2:09:53

Som vanligt när man springer efter att ha cyklat vill benen springa snabbare än vad som är rekommenderat, åtminstone för min del.

Banan är tre varv runt Munksjön som vi tidigare simmade i. En del i den mest centrala delen av stan med mycket folk och sen mattas det av allt eftersom till den bortre delen där det är ganska lugnt för att sen bli mer och mer folk när man kommer in till centrum igen. Jag påbörjar varv 1 och får ett gult band runt handleden, tre färgglada band ska man ha innan man får avvika från rundan och springa nedför målrakan.

Photo:sportograf.com

Målet var att hålla 6min/km tempo och i början går det trots försöken att hålla nere tempot oftast snabbare när jag kollar klockan. Magen kniper allt oftare och allt värre. Prövar att ta sportdryck, neej tack! Sa magen. Vatten verkar inte göra vare sig till eller från så tar lite vatten på varannan station. I efterhand ser jag att jag snittar snabbare än 6min tempo fram till 12k efter det droppar det snabbt. Under loppet tänker jag inte på att det går så mycket långsammare men ser att tempot är mer än 6 när jag kollar klockan och medeltempot droppar ganska snabbt.

Banan har ett par chikaner så möter några fler klubbkompisar som ligger ett resp. två varv före. Hejarop och uppmuntran.

Precis innan varv 2 börjar springer jag om en klubbkompis till som verkar kämpa lite idag, vi hejar och ger uppmuntran till varandra. Får mitt andra band, grönt är det och nu är det bara två varv kvar. Känner av lite smärta i höger knä, det brukar dyka upp på de längre utmaningarna, som Lidingöloppet och Stockholm Marathon när jag inte tränat tillräckligt mycket, det går snabbt över efteråt men är obehagligt.

Det går lite tyngre, benen som inte sprungit allt för många rundor över 15k börjar tycka det är lite jobbigt men är osäker på om det är mag och energistrul eller ren muskeltrötthet som gör det. I slutet på varv 2 ser jag Karin igen, kul med lite mer personliga hejarop även om det är mycket folk som hejar annars också. Prövar lite cola nu och det verkar funka ok, blir inte värre iallafall men magen fortsätter att hugga med jämna mellanrum. Får sista bandet, rött till färgen och nu är det bara ett varv kvar.

Hittar en bra rygg en bit in på sista varvet, går lite långsammare än min tänkta fart men känns ok, passar hur jag mår och är skönt att bara rulla på i någon annans tempo. Kommer in till de centrala delarna igen, Karin tjoar jag säger nåt om att nu är det målgång och får extra fart.

Dundrar, nåja, in den sista biten mot mål. Denna gången behöver jag inte så retligt springa förbi infarten till målrakan utan kan high five’a speakern ta emot publikens jubel uppför den röda mattan och igenom målportalen.

Medalj, finisher t-shirt, målet nått, nöjd.

Total tid i mål blev 6 timmar 1 minut och 48 sekunder. En tid jag är nöjd med och egentligen bara löpningen som jag inte kunde hålla mitt tidsmål eller uppskattade tid. Även om tiden inte var jätteviktig just denna dag så är det förstås kul.

Efter de vanliga praktikaliteterna packar jag in grejorna i bilen, monterar cykeln och kör mot Almunge. Får dock stanna efter ca 30min då magen totalt vänder sig, jag börjar kallsvettas och mår mindre bra. Stannar på nästa avfart kör in på en lite grusväg, lutar bak sätet och vilar en stund. Tror jag somnar till t.o.m. magen känns lite bättre kör vidare, skulle behöva mat men är inte det minsta sugen, hungrig tror jag men inte sugen. Stannar på mack, besöker toaletten, köper en cola och sen plöjs de sista ca 3 timmarna hem i ett svep.

Hemma igen efter två spännande och utmanande dagar i Jönköping, nu blir det ett par dagars återhämtning sen börjar träningen för den riktiga utmaningen😅.

Nytt år nya tag

Efter ett år som inte var som andra år, långt ifrån, hoppas jag att det ska börja återgå till det normala. Att vi kan börja se fram emot nya mål i form av tävlingar eller resor och annat som inspirerar oss och som gör livet värt att leva.

Hade väldigt svårt att motivera mig till samma dedikerade träning som under slutet av 2019 och början av 2020 så från april – maj och framåt gick jag lite på sparlåga. Hade dessutom krångel med misstänkt hälsporre som jag försökte vila bort men som envisades med att hänga kvar under större delen av året.

Som sagt nu blir det nya tag och har den senaste månaden loggat +6 timmars tränings veckor vilket är klart i rätt riktning och siktar nu på att sakta öka den volymen.

Idag var det också NBD, dvs ”New Bike Day” så ser verkligen fram emot att få den inställd till mig och att komma igång med några pass på den. Det kommer komma bilder på just min cykel men så länge får ni hålla till godo med en standard bild.

Min nya Orbea Ordu M20 Team

Av den anledningen är det ju också superkul att jag blivit utvald som ambassadör för Pain Free Power som innebär att jag få kanon support av en av Sveriges bästa bikefitter, det kommer bli riktigt bra. Berättar mer om vårt samarbete längre fram men Iain på PFP har varit en trygg hjälp för mig sedan jag köpte min första cykel 2017 så är väldigt stolt att få vara en av deras ambassadörer.